baby you're lemon in my eye

det är inte rätt
den här adressen egentligen
det vet ni
så vi flyttar tillbaka
dit där allt började

lovekat.blogg.se

så där
allt rätt i universum igen
välkomna!

har idag, för första gången i mitt liv, försökt skälla ut ett företag via telefon
det gick sådär
när jag fick prata med den andra personen höll jag precis på att börja grina av ren frustration
och var ganska väl inne i att börja förklara precis i detalj hur mycket de hade förstört mitt liv genom att inte leverera bredbandet i tid
då avbröt han mig och frågade om vilken adress jag bodde på
jag kom jag av mig helt
sen fick jag ingen rabatt

likväl känns det nånstans som en seger
(jag sa ett väldigt surt hej då)

(soundtrack - bob dylan)

spacklar väggar iklädd mitt vita spetsnattlinne

(soundtrack)

det viner snöstorm utanför
och jag har just hängt upp mina nya, vita gardiner i sovrummet
med ryggen mot den gröna väggen sitter jag
och tänker att det ordnar sig

imorse, när jag kom till jobbet och skulle krångla av mig de otympliga, jävla täckbyxorna
(och de fastnar i foten)
så spricker jeansen


det räcker nu vintern

17 våningar över resten av världen

(soundtrack)

himlen är outtömlig
och det slutar aldrig snöa
och för mig kan det fortsätta i oändlighet

för det enda jag tänker på är
vad han sa, då under småtimmarna i lördags
när jag hade huvudet mot hans bröst
och han berättade om det där han aldrig pratat om riktigt
då när jag kände
hur hela han var tvungen att ta sats inifrån
hålla andan
bara för att orka formulera orden
och att det ibland gjorde för ont för att lyssna
men att jag gjorde det ändå
för att han berättade

sedan borstade vi tänderna ihop och hans ögon blev gröna när han var trött precis som mina
och jag fick ligga nära bara så
och han strök mig över kinden när jag vaknade under natten

jaha
då har man brytit ihop och grinat hejdlöst på det här nya jobbet också
inget nytt under solen

jag tänker när jag öppnar bloggen
att om det vore nån som slaviskt följde denna
så vore det synd om den
så ser jag att ni är tre tappra stackare
så för er!
(jag älskar er obehindrat)

det mest självklara att börja konstatera
är att jag är utan internet
och att det dröjer några dagar till innan det är ordnat
det andra är att jag var snygg på jobbet nästan hela förra veckan
fast inte idag
nu ser jag mer ut som nåt som precis trillat ur sängen
hela jag är lite halvhjärtad liksom
håret halvt uppsatt, maskara på ena ögat
till och med den randiga jätte-tshirt jag lyckats slänga över mig
är misstänkt likt ett nattlinne om man tittar lite fort

i alla fall
stockholm är terrorhotat
och jag tänker att det var väl en fantastiskt tajming jag hade som lyckades flytta upp precis till det
och förlustar mig
bara därför
i gamla,omöjliga,patetiska kärlekshistorier
ska jag ändå dö
gör det ju inte så mycket skillnad
att jag vägrar att försonas
med historien

åh, ge mig magi
ge mig stjärnhimlar och explosioner
och någon som gör
att det slår
det där gamla hjärtat
sådär vid första anblicken
så att det gör ont
så att jag längtar igen

ah, det är för oanvänt nu
det där som visst ska ge en liv

youtube vägrar att fungera och det är för sent
så adjö kära ni
jag ska bli bättre
bara för er

efter försenade pendeltåg
vansinnes-springturer på centralstationen
och ytterligare försenade tåg
sitter jag nu på golvet i lägenheten i norrköping
med rödvin i plastglas och jockes blandskiva spelandes
den jag fick innan jag flyttade
då
för två veckor sedan
för ett liv sedan

och när jag kliver in genom porten och det lyser varmt i trappuppgången och skjutdörren till hissen gnisslar och det viskar från den fantastiska vinden
då känner jag för första gången på länge
att jag är hemma

det är varmt inne i min lägenhet
och de har tänt ljusen i julgranen som står snett utanför fönstret
och utanför de nytvättade fönstrena har det bildats små murar av snö
som jag betraktar med förtjusning

och mot vad jag trodde
känner jag mig inte rotlös, ensam och utmattad
istället känner jag för första gången att det har utspelat sig ett liv här
som framtäder nu
när det är tomt
och där i början av livet
var det precis allt jag ville att det skulle vara

det gömmer sig vinfläckar bakom byrån
jag funderar på att lämna dem där
de hör liksom till
här hemma

just nu sovar jag i köket hos min syster
på den randiga köksmattan
på madrassen som låg i hennes tonårssäng
den är blåvit med mystiska fläckar
den jag släpar fram och tillbaka varje morgon och kväll
för jag orkar inte bråka
inte utan en flyktväg

på kvällen när jag vill sova och hon envisas med att titta på tv med alldeles för högt ljud
och jag tänker att precis, precis såhär var det när jag var liten
när jag ropade till dem att sänka ljudet
när jag låg nerbäddad i underslafen i sommarstugan
och de satt uppe och tittade på deras jävla tv-program
och alla ljuden blev dubbelt så höga inne hos mig
och jag kändes det som att jag skulle sprängas inifrån

när det är precis som då
tänker jag på hur det kommer lysa när jag satt upp belysningen i julgranen inne i vardagsrummet
i min lägenhet och allt annat är nersläckt och jag ligger nerbäddad i min säng och allt är varmt och tyst
då kan jag andas igen

men mycket mer klarar jag inte
en natt till
sen driver jag runt på gatorna istället

nåväl
god natt på er