återvinn - sommaren 08
efter lång kajakpaddling är jag åter i norrköping. upptäckt hur annorlunda världen ser ut sett från, vattnet. och att östergötland borde vara känt för alla sina vackra broar. rangliga, rostiga, pampiga, röda, i murgröneträ och kvadratiska stenblock. en var som en minikopia av the golden gate.
som broarna i madison county. fast utan en åldrad richard gere. de förtjänar en egen bok. någon dag. denna dag var kameran nerpackad i påsar av påsar nånstans i den lilla kajaken. (min packning var som alltid oorganiserad, slet och rev, allt låg längst nere.)
jag har känt mig liten och reagerat som vore jag liten. sen har jag bitit ihop och fått träningsvärk och ont i magen för att det var så idylliskt jävla vackert på vissa ställen.
så har jag fascinerats av båtmänniskor, slussmän med cowboyhatt och egen uthyrning av badtunnor, de unga paren (läs männen) med de stora snabba båtarna som de håller nitiskt rent, de äldre skrynkliga paren (läs båda) som sitter vid kanalkanten i blåa,gröna,röda solstolar och äter kanelgifflar.
den unga (ensamstående) mamman som badade med sin femåriga dotter vid kanalbryggan. tänk vad lätt, sa maria. man tar bara barnet och går och badar och leker i vattnet lite, så blir de glada. ja, sa jag, tänk så enkelt och tänkte att för den unga (ensamstående) mamman var hennes dotter nog det allra allra käraste hon hade. det största i livet.
nu sitter ajg här med ömmande axlar, tar igen för min tallest -abstinens och väntar på att klockan ska bli lite senare så jag med rättfärdighet får somna i min säng.
som broarna i madison county. fast utan en åldrad richard gere. de förtjänar en egen bok. någon dag. denna dag var kameran nerpackad i påsar av påsar nånstans i den lilla kajaken. (min packning var som alltid oorganiserad, slet och rev, allt låg längst nere.)
jag har känt mig liten och reagerat som vore jag liten. sen har jag bitit ihop och fått träningsvärk och ont i magen för att det var så idylliskt jävla vackert på vissa ställen.
så har jag fascinerats av båtmänniskor, slussmän med cowboyhatt och egen uthyrning av badtunnor, de unga paren (läs männen) med de stora snabba båtarna som de håller nitiskt rent, de äldre skrynkliga paren (läs båda) som sitter vid kanalkanten i blåa,gröna,röda solstolar och äter kanelgifflar.
den unga (ensamstående) mamman som badade med sin femåriga dotter vid kanalbryggan. tänk vad lätt, sa maria. man tar bara barnet och går och badar och leker i vattnet lite, så blir de glada. ja, sa jag, tänk så enkelt och tänkte att för den unga (ensamstående) mamman var hennes dotter nog det allra allra käraste hon hade. det största i livet.
nu sitter ajg här med ömmande axlar, tar igen för min tallest -abstinens och väntar på att klockan ska bli lite senare så jag med rättfärdighet får somna i min säng.
Kommentarer
Trackback
