baby you're lemon in my eye

jag spenderade en del av söndagseftermiddagen
på den fantastiska vinden
den där alla sagor blir till

en del av tiden använde jag 
till att smygkika in
mellan gliporna i förrådsdörrarna

ett helt liv
där bakom

jag tycker det är makalöst
hur kroppen är alldeles perfekt utformad

hur den tunna,sköra huden vid handleden
är tillräcklig för att värma en hel kropp
att så lite
räcker till
för hela mig

jag tycker det är lite av ett mysterium
att med pekfingret stryka över den lilla upphöjningen där överläppen börjar

och hur händer på min mage
kan ta bort allt som gör ont

han med den vackraste norrländskan ringde mig i fredagsnatt
och allt blev varmt
efter sex månader borta
hade jag glömt
och förstod inte riktigt när jag svarade
vad jag gjorde
sedan pratade vi i två timmar
(det är bara han som får mig till det)

han som jag hörde av mig till
sådär fyra timmar innan
meddelade mig
morgonen efter
att han minsann hade sällskap bredvid sig i sängen
och inte behövde mitt

okej
(du behöver inte du vinner jag har redan gett dig det)

och igår träffade jag den finaste grannhunden Inka
och hon viftade så häftigt på svans-stumpen i trapphuset
och jag begravde näsan i hennes päls
där jag satt på huk i pappas gamla mjukisbyxor med sminket utsmetat över kinden och i en alltför genomskinlig t-shirt över bara bröst
och jag ville aldrig gå därifrån och inte hon heller
fast jag var ju tvungen till slut förstås
(för att bevara någon slags känsla av grannsämja och anständighet)

och ikväll bleker jag gamla underkläder i handfatet
så mina händer luktar klorin
passande
när jag redigerar bilder från badhuset
(och jag känner vemod för första gången)

och det var allt
jag ville säga
för nu
(ta hand om er)

det finns givetvis fantastiskt många glädjeämnen när det gäller att vara singel och bo ensam
att bli tvungen att sova med ett ett halsband som väger tre kilo bara för att man inte själv kan få upp det jävla låset själv är ett av dem

det känns så härligt
sorgligt
liksom

en gång sms:ade jag till en kille
som jag legat med
sådär lite random som det kan vara
att
om han ville
så kunde han nu få mig så lätt

han svarade
att han inte
ville ha någon alls just nu

vilket slöseri
på en vacker textrad tänkte jag



appropå ingenting

jag försökte ta bilder på jättetrosorna innan frukost
men de verkade inte riktigt fastna på bild

för ungefär två timmar sen gick jag och skjortan in på toaletten
och grät lite
för jag är så trött
sen hämtade jag automat-äckligt-kaffe
och gick och jobbade igen

jag träffade en 19-årig kille
som precis såg ut som gilbert i anne på grönkulla
med röda kinder
och brunlockigt hår och snedbena

han hade ordnat sig en praktik på egen hand
och skrev noggrant upp allt
i en anteckningsbok han tagit med sig
det var första gången
någon gjort det

mitt hjärta gick sönder lite
och så sa jag att han var jätteduktig
då blossade gilbert-kinderna lite

det där gurglande kaffebryggarljudet som de hade som signaturmelodi på 'Vaken med p4 och P3' som man lyssnade på okristligt tidiga helgmornar på sommaren när jag jobbade i köket på äldreboendet en bit bortom stan.

du är helt jävla fantastisk
nu går vi hem

vad har du där?
frågar han och pekar upp mot väggen
jag fick den av någon, svarar jag
han var
jag kanske borde ta ned den nu
säger jag
jag borde nog ta ned den nu, säger jag
och rynkar på pannan
han sätter sig lätt ner på sängen
randig tröja över breda axlar
händerna i knät
och utan det vackra leendet för en stund
och allt existerar i parallella universum
samtidigt

han kan inte röra vid mig utan att skaka
och allting existerar samtidigt

jag följer din vilja
ingenting annat


och allting existerar för fort

på sin spotify-lista
har han orgelspel
och kammarmusik
och det dånar tyst
jag har sänkt ned

du behöver inte oroa dig
andas en stund
det är för mörkt för att se

och jag hukade mig en gång under ditt fönster
det lös varmt inifrån
jag stannade inte länge

ingen får väl stanna för länge?

jag gör allt som du vill
resten lever jag för egen skull
jag räds inget nu

nu sitter jag hemma hos emily
vi har ätit sjuka mängder mat (läs bacon)
fnissat i hennes säng
och jag har gjort 12 deciliter kaffe
nu sover hon tungt
och jag skapar event på facebook för flytten
och allt är så verkligt

men det är alldeles varmt under filten
och jag blir lugn av att lyssna på hennes tunga andetag
egentligen borde jag väcka henne nu
men det är så fint att bara lyssna

och nu vet alla
ingen återvändo

efter typ 2/3 flaska vin känner jag
att jag skulle vilja stå på en scen
men tiotusentals åskådare
som bara vrålar
och jag står där i mina sjukt dyra solglasögon
sträcker mina händer mot himlen
och bara är
coolast i hela jävla världen

nu är jag full igen
och tydligen har jag inte lärt mig
av det förra - jag vill gå hem med dig - meddelandet
att det inte är någon bra idé

det skiter jag i

en halv flaska vin
och jävligt massa kex med vitlöksost
är för jävla rätt
när man vet att man flyttar till stockholm om en månad
och allt tyngd försvinner
och man vet att man äntligen gör rätt
och det är helt omöjligt
att göra något annat
än att fuldansa som en galning i vardagsrummet
och ringa vänner bara för att vråla hur jävla bra man är

just nu kan jag inte tro att det finns någon i hela världen som är bättre än mig
och jag skulle kunna avsluta det hela med filosofiska "uppfyll-dina-drömmar"-resonemang
men det behövs inte
vi kör en booty-shake till fibes oh fibes istället